Ge exempel på en hävstång

Ge exempel på en hävstång i verkligheten

Ge två exempel på saker som har en hävstång

•

En hävstång existerar en stav, ett handtag eller liknande som existerar vridbar kring en hävstång kan man öka alternativt minska kraften. Om kraften ökar,minskar rörelsenoch tvärt angående. En hävstång kan existera en sektion av enstaka mekanism.

Vid hävstängerär detta oftasttvå krafter som existerar viktiga till funktionen. Den ena kunna vi kalla denpåverkande samt den andraden resulterande kraften. Den påverkande kraften kommer ofta ifrån enmänniskas resulterade kraften existerar den liksom uträttar detta önskade arbetet, t ex attklippa från en tråd ellerlyfta ett sten. Man skiljer vid enarmade samt tvåarmade hävstänger. Videnarmade finns denpåverkande samt den resulterande kraften vid samma blad omvridningspunkten samt vidtvåarmade finns de vid olika sidor.

I många varor finns dubbla hävstänger, t ex besitter saxen numeriskt värde styckentvåarmade hävstänger.På en tvåarmad hävstång finns det (en vridningspunkt), enstaka plats var kraften ändrar riktning.

Sax, balansvåg och gungbräde är modell på tvåarmade hävstänger.

På en enarmad hävstång finns den påverkande kraften samt den resulterande kraften vid samma blad om vridningspunkten. Det går åt massiv kraft för att använda enstaka enarmad hävstång. Den pressas uppåt på grund av att erhålla kraften för att förflytt

•
En hävstång är ett exempel på en enkel maskin. En enkel maskin ändrar riktning på en kraft och använder mekanikens gyllene lag.
Bild: PontusWallstedt / UgglansNO
Att hävstänger följer mekaniken gyllene lag syns på bilden. På den högra sidan står en uggla och trycker en hävstång nedåt. Då kommer huset på den vänstra sidan att åka uppåt. Änden på hävstången på ugglans sida kommer att åka en längre sträcka än änden på hävstången på husets sida. Den längre sträckan gör att ugglan inte behöver ha lika mycket kraft för att lyfta huset. Denna hävstångseffekt används flitigt i saxar och tänger.
Foto: OskarUggla / UgglansNO
Vridningspunkten är den punkt som är stilla i en hävstång. Vridningspunkten skiljer de båda hävarmarna åt.
På samma sätt fungerar en gungbräda fast i ett mer horisontellt läge. En tyngre person måste sitta längre in på gungbrädan än en lättare för att jämvikt ska uppnås. Mer fysikaliskt uttryckt: en större kraft har en kortare hävarm (sträcka till vridningspunkten), än en mindre kraft.
Bild: PontusWallstedt / UgglansNO
Detta går att räkna på matematiskt:
Kraften (F₁) * Sträckan (L₁) = Kraften (F₂) * Sträckan (L₂)
Exempel: St
•
Hävstång
Den här artikeln handlar om fysik. För hävstång inom ekonomi, se Hävstångsformeln.
Hävstången är en av de fem enkla maskinerna. En hävstång är ett oböjligt föremål som används tillsammans med en lämplig vridningspunkt för att öka eller minska den resulterande kraft som en påverkande kraft utövar i hävstångens andra ände. Man skiljer på enarmade och tvåarmade hävstänger. På en enarmad hävstång finns den påverkande och den resulterande kraften på samma sida om vridningspunkten och vid tvåarmade finns de på olika sidor. Hävstången använder mekanikens gyllene regel.
Hävstången går igen i många mekaniska tillämpningar och användes som ett viktigt verktyg för kraftutväxling redan under forntiden.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]
Enarmad hävstång
[redigera | redigera wikitext]
På en enarmad hävstång finns den påverkande kraften och den resulterande kraften på samma sida om vridningspunkten. Exempel på tillämpningar där den resulterande kraften finns mellan den påverkande och vridningspunkten är många till exempel:
Exempel på tillämpningar där den påverkande kraften finns mellan den resulterande och vridningspunkten är: