Tvätta puts fasad
•
Fasadtvätt: Fullständig guide för
Vanliga frågor om fasadtvätt
Vad är syftet med fasadtvätt?
Våra fasader utsätts dagligen för damm, alger, mögel och andra påväxter. Dessa föroreningar kan inte bara försämra fastighetens utseende utan även påverka dess livslängd. Fasadtvätt skyddar fasaden genom att eliminera växtligheter och annat som kan leda till slitage, röta och andra fuktskador. Dessutom bidrar det till att ditt hus ser rent och fräscht ut - vilket är att föredra!
Behöver man tillstånd för att utföra fasadtvätt på en byggnad i Sverige?
Vanligtvis nej. Men i vissa fall krävs tillstånd för fasadtvätt i Sverige, särskilt om byggnaden är kulturhistoriskt värdefull eller om kemikalier används. Kontakta din kommun eller länsstyrelsen för att få information om gällande regler och tillståndskrav.
Vad är kostnaden för fasadtvätt i Sverige?
Kostnaden för fasadtvätt varierar beroende på byggnadens storlek, material och graden av förorening.
Hur ofta bör man utföra fasadtvätt på en byggnad i Sverige?
Generellt sett rekommenderas en fasadtvätt vart år för att upprätthålla ett hus utseende och hälsa. Frekvensen av fasadtvätt beror på faktorer som klimat, föroreningsgrad och v
•
Tvätta putsad fasad – Hur gör man?
Det räcker med en rundtur i några stora svenska städer för att hitta både större byggnader med puts liksom privatbostäder. Puts kan användas både som ytskikt på fasader men även invändigt. Puts har använts som fasadmaterial sedan antiken och förfinats genom århundradena. Det finns flera olika sorters puts som i sin tur klassificeras i olika hårdhetsgrader, men gemensamt är att putsen består av bindemedel, vatten, ballast och eventuella tillsatser.
Den ”starkaste” putsen görs med cement, medan puts som görs med kalk och sand är mindre hård. En putsad yta på fasaden behöver i regel härdas veckor innan den kan målas.
Exempel på putsad fasad med sprickor
Hur ofta tvätta en putsad fasad?
Många putsfasader kan upplevas i dåligt skick då det kan finnas stora partier som är missfärgade i grönt eller rött (grönalger och rödalger), gärna på fasadytor som vätter mot norr. Det rör sig oftast bara om alger som gror i fuktiga miljöer men kan även innehålla mögel. Mossa fastnar i regel inte på fasader med puts. Grönalgerna och rödalgerna binder fukt som i sin tur kan luckra upp/vittra putsen och göra så att det blir fuktskador. Och får man fuktskador k
•
Fasaden är husets yttersta skydd mot meteorologi och bris, Därför existerar det viktigt att ni ser ovan fasaden tillsammans med jämna mellanrum, så för att du undviker en mer omfattande fasadrenovering och snabbt kan laga de skador som kunna uppstå tillsammans åren eftersom en fasadrenovering inte existerar något fullfölja det egen arbete utan bör utföras av ett kunnig entreprenör.
Om du äger ett putshus med ett välputsad fasad kan underhållet under tid, inskränka sig till för att tvätta ren putsen ifrån avgaser samt andra feta föroreningar. ifall du besitter otur tillsammans den putsade fasaden kunna du även behöva laga sprickor samt andra småskador då samt då.
Artikeln fortsätter efter annonsen
Putsade fasader besitter gamla byggtraditioner. Man putsar vanligen vid tegel alternativt betongväggar, dock även trähus kan äga putsad yta s.k. reveterad puts. till att putsen ska fästa på en trähus klär man inledningsvis fasaden tillsammans en s.k. reveteringsmatta. Reveteringsmattan består från vassmattor samt finmaskigt hönsnät.
Om en murad fasad äger så tunn putsyta för att konturen från tegelstenarna ännu framträder, existerar ytan slammad. Oavsett vilket underlag putsen har bör du ständigt laga dem sprickor liksom med tiden kan uppstå i detta tunna brukskiktet.
De flesta skador i putsen uppkommer