12 mars finland och sovjet sluter fred
•
Moskvafreden
Moskvafreden (finska: Moskovan rauhansopimus ()) tecknades den 12 mars mellan land i norden och Sovjetunionen. Freden trädde i kraft den 13 mars samt avslutade vinterkriget. Fredsvillkoren plats hårda på grund av Finland, då den finska arméns tillgångar praktiskt taget var slut och en sovjetiskt genombrott var många nära. Orsaken till för att Sovjetunionen trots det fanns villigt för att sluta fred, var för att de ej ville riskera att hamna i konflikt med Storbritannien och land i västeuropa som övervägde att stödja Finland. Efter kriget besitter det demonstrerat sig för att västmakternas största intressen nedsänkt i norra Sverige samt Norge, då man ville förhindra nazityskland - nära den tiden allierat tillsammans Sovjet - att behärska de svenska malmfälten nära Kiruna. Endast en bråkdel av dem utlovade trupperna skulle äga skickats mot Finland.
Moskvafreden skall ej sammanblandas tillsammans mellanfreden inom Moskva liksom undertecknades den 19 september och avslutade fortsättningskriget.
Fredsvillkoren
[redigera | redigera wikitext]Vid fredsförhandlingarna befann sig Sovjetunionen inom en situation där dem kunde diktera villkoren relativt fritt, då Finlands tillgångar att föra krig nästan var helt tömda. Finland förlorade sammanlagt cirka 35&
•
Moskvafreden
Den 13 mars slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.
Regeringen proklamerar om vapenstillestånd
Moskvafreden som slöts den 13 mars var inte lätt för Finland.
Fredsvillkoren som stipulerades av Sovjetunionen var mycket svåra. Många områden måste överlåtas åt Sovjetunionen.
Bl.a. Karelska näset, Ladoga-Karelen, Salla och Petsamo övergick till Sovjetunionen. Tre städer: Viborg, Kexholm och Sordavala blev sovjetiska. Det blev också svårt med flyttningen av alla evakuerade.
Också Hangö måste tömmas och hyras ut som militärområde åt Sovjetunionen på 30 år. Alla invånarna inom området skulle flyttas på 10 dagar.
När Sovjetunionen sommaren invaderade de Baltiska länderna oroade man sig för ett likadant öde i Finland.
Freden kom att räcka bara 15 månader. Fortsättningskriget inleddes som ett försvarskrig den 25 juni då Sovjetunionen bombade. Finland anföll Sovjetunionen vid sidan av Tyskland.
Utrikesminister Väinö Tanner om freden
President Kyösti Kallio om fredsvillkoren
Hangö skall evakueras på 10 dagar
•
5. oktober Finland inviteres til drøftelser i Moskva om forskydning af grænsen på Det Karelske Næs og oprettelse af sovjetisk militærbase på Hanko.
november Efter flere runder bryder forhandlingerne sammen, angiveligt fordi den finske forhandler Paasikivi ikke har mandat til at godkende afståelse af territorium. Samme dag iværksætter Stalin planlægningen af angrebet på Finland.
november En sovjetisk note hævder, at finsk artilleri har beskudt den sovjetiske landsby Mainila nær den finske grænse. I realiteten er det dog Den røde Hær, der har iscenesat beskydningen af eget område.
Ud over at kræve en undskyldning fra finnerne forlanger russerne også, at de finske tropper skal trække sig ca. 25 km tilbage fra grænsen og derved opgive flere fremskudte forsvarsstillinger foran den såkaldte Mannerheimlinje, som de sovjetiske styrker har overdrevne forestillinger om. Den er også forlangt nedbrudt under forhandlingerne.
Med episoden i Mainila som påskud opsiger Sovjetunionen november den finsk-sovjetiske ikke-angrebspagt fra , og november. kl. overskrider Den Røde Hær grænsen uden krigserklæring. Samtidigt indledes en offensiv med flådeangreb og luftbombardementer af 16 byer.