Gruvor bohuslän
•
Bohuslän
Historical province of Sweden
Historical province in Götaland, Sweden
Bohuslän (Swedish pronunciation:[ˈbûːhʉːsˌlɛːn]ⓘ) fryst vatten a Swedish province in Götaland, on the northernmost part of the country's west coast. It fryst vatten bordered bygd Dalsland to the northeast, Västergötland to the southeast, the vattensträcka arm of the North Sea to the west, and the county of Østfold, in Norway, to the north. In English it literally means Bohus County, although it shared counties with the city of Gothenburg prior to the county merger and thus was not an administrative enhet in its own right.
Bohuslän fryst vatten named after the medieval Norwegian castle of Bohus (Norwegian: Båhus). Under the name Båhuslen (Bohuslen in Danish), it was a Norwegiancounty from the Norwegian conquest of the område from the Geats and subsequent unification of the country in the s until the Treaty of Roskilde in , when the union of Denmark–Norway was forced to avstå this county, as well as Skåneland (part of Denmark proper), to Sweden.
As of 31December[update], the number of inhabitants was ,,[1] giving a population density of 68 inhabitants per square kilometre (/sqmi).
A
•
Munkeby gruva
Munkeby gruva är belägen i Dragsmarks socken i Uddevalla kommun. Gruvbrytningen har pågått i olika perioder och den sista avslutades Munkeby gruva är vid sidan om Brattås gruva på Orust de två största fältspatsgruvorna i Bohuslän. Förutom fältspat har man även brutit kvarts och glimmer. Det ljusa glimmer som förekommer i Munkeby kallas Muskovit.
Fältspat användes i första hand för porslinstillverkning, kvarts för tillverkning av glas. Glimmer användes som halvledare och i gamla kaminer som kaminglas. Andra brytplatser är Harholmen i Dragsmark och i Kolleröd i Bokenäs.
Exportländer under talet var Ryssland, Tyskland, Belgien, Österrike och Frankrike.
Brytningstid | Brytare | Utvunnen fältspat | Utvunnen kvarts | Utvunnen glimmer |
---|---|---|---|---|
- | Norske Grubekompagni | 18 ton | ton | |
- | J. A. Bohm | 1 ton fältspat | 1 ton | |
- | P. P. Wistrand | 2 ton | ||
J.S. Lindell och J. Henning | Obetydligt uttag | |||
- | J. R. Rettig | ton | ton | |
J. R. Rettig | ton | ton | 16 ton | |
- | Andrén & Söner | Mindre mängder till engelsk krigsindustri. Kördes i fiskelådor med lastbil till Göteborg. |
Efter har området sålts av markägaren till somma
•
Den bohuslänska granitindustrin
I Bohuslän går ett stort bälte av granit från Stångehuvud i Lysekil upp till Dynekilen i Strömstads kommun. Hur långt tillbaka stenbrytning skett är svårt att säga. Människan har alltid varit driftig och kommit på sätt att använda naturliga resurser runt omkring sig. Men det är troligt att de äldsta uttagen av granitberg är för husbehov. Det finns dock exempel på mer ordande former av tidig stenbrytning, som till exempel för kyrkobyggnader, kvarnar och kvarnstenar samt till fästningar och fortifikationer.
När granitens kvaliteter som byggnadsmaterial kom industrialismens företagare till kännedom initieras en industriell form av stenhuggande. Den första företagaren vi vet om som ger sig i kast med detta är C. A Kullgren från Uddevalla. Tillsammans med industrimannen Nils Ericsson år skaffar de sig rätt att ta sten längst ute på Draget på Bohus-Malmön, till kanal- och slussbygget i Trollhättan. Men även i Lysekil, Spjösvik och Hjälmedal förekommer industriell stenbrytning redan på talet.
Den bohuslänska graniten visade sig ytterst lämplig som byggnadsmaterial. Stenen är hård och tålig, men samtidigt relativt lättarbetad och lättkluven för