Lag om hets mot folkgrupp
•
En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Herr talman! Låt mig börja med att beklaga att detta ärende ska behöva lyftas i Sveriges riksdag. I vårt land finns alla människors lika värde med i själva fundamentet, i grundlagen. Man kan tycka att det därmed borde vara självklart att ingen ska behöva utsättas för någon form av hets kopplat till det faktum att man tillhör en viss ras eller har en viss hudfärg, ett visst nationellt eller etniskt ursprung, en viss trosbekännelse eller sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Samtidigt vet vi att sådant förekommer. Inte minst har den senaste tidens antisemitiska stämningar visat det, när judar uppmanas att dölja attribut som davidsstjärna eller kippa när de går ut. Även antiziganismen är utbredd, vilket framgår av de hatbrott som polisanmäldes Överlag är de främlingsfientliga och rasistiska motiven vanligast bland de hatbrott som anmäls till polisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Jag berättade i förra veckan om min gamla vän, den tyska judiska konstnärinnan Lotte Laserstein, som lyckades ta sig till Sverige den sista månaden som gränsen var öppen för j
•
Regeringen överlämnar denna proposition mot riksdagen.
Stockholm den 14 mars
Ulf Kristersson
Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)
Propositionens primära innehåll
Samhället besitter ett ansvar för för att kunskap ifall Förintelsen samt andra folkmord förs vidare och till att hindra att något liknande sker igen. inom Sverige finns ett starkt straffrättsligt skydd mot hatpropaganda som besitter rasistiska grundläggande principer eller fundament. Det finns dock anledning att inom lagstiftningen ge ännu tydligare uttryck på grund av samhällets avståndstagande från bl.a. förnekande från Förintelsen.
Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken förtydligas samt att tillämpningsområdet utvidgas inom viss mån på sålunda sätt för att
- förnekelse från Förintelsen samt vissa andra internationella förbrytelse uttryckligen kriminaliseras,
- det från lagtexten klart framgår för att regleringen omfattar uppmaning mot våld, samt
- enskilda personer i dem skyddade grupperna ges skydd och på det sättet målsägandestatus samt rätt mot skadestånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli inom brottsbalken samt den 1 januari inom tryckfrihetsförordningen.
2 Prop. /
2. Lagtext
Regeringen äga
•
Lagen om hets mot folkgrupp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda reformering eller avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Lagen om hets mot folkgrupp har aktualiserats efter att en åklagare delgav en riksdagsledamot misstanke om brott efter att denne delat två satirteckningar på den sociala medieplattformen X. Åklagaren lade senare ner förundersökningen men då var stor skada redan skedd då den fick stora politiska konsekvenser.
Syftet med hetslagtiftningen, att skydda utsatta grupper, kan framstå som hedervärt, men dess tillämpning har visat sig vara problematisk, särskilt vad gäller begreppet missaktning. Lagen om hets mot folkgrupp leder till begränsning av yttrandefriheten i ett samhälle som bygger på öppen debatt och åsiktsutbyte. Den bygger på subjektiva bedömningar, vilket gör gränserna för vad som är tillåtet suddiga. Medborgarna behöver kunna göra yttranden utan att behöva oroa sig för nya tolkningar av lagen. Riskerna är annars att det leder till självcensur och att viktiga samhällsfrågor inte diskuteras, en påtaglig inskränkning av det fria samhällets viktiga